Jaha, så var det över för den här gången igen! Menar förstår julen. Igen en gång har man ätit halvt ihjäl sej, som om man aldrig sku ha sett mat förr o man tror att magskinnet ska spricka i sidan som man är mätt. Frosseri kan man lugnt säga.
Var på dagen till minnesstenen här i Lovisa och tände ett ljus för pappsen. Usch va tungt det var, bläää. Lade ett ljus bland många andras ljus. Kändes på ett sätt lite fånigt för det är ju inte pappas egen plats så att säga. Borde ta och kolla med församlingen om det finns nån plats för minnrsplattor för dom som är begravda annanstans. I varje fall tände vi ljuset, stod där en stund och jag grät ju som vanligt och vi hoppades att det inte sku börja regna. Vi hann ju hem i alla fall innan regnet stod som spö i backen. Så ljuset lär nog va slocknat för länge sedan...
Senare mot kvällen när vi frossat nästan klart, kom Julgubben. Alla barnen fick massor med paket, fast vi köpt bara ett per man. Dom var nöjda och glada o det värmde mitt modershjärta!
Kanske man sku måsta sätta ögat fast. Sambon på jobb, Matilda sussar så sött sen länge, jesse drömmer om sin playstaton han fick o Emmi snarkar här brevid mej. I moron är det Jesses tur att sova brevid mej. I morgon kommer mamma & co, så frossandet lär väl fortsätta!
God fortsättning!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar