Tyst, tyst, tyst…

Så har Emmi o Jesse åkt iväg till sin pappa igen o tystnaden har sänkt sej i huset, alltid lika ovant. Kommer jag månne någonsin att vänja mej vid att det blir så tomt o tyst när dom åkt iväg. Redan nästa dag har man vant sej igen, men söndagkvällen är alltid så tyst o tom. Dessutom tar Matilda en liten tupplur innan kvällsvällingen så det är verkligen lugnt. Kankse man borde ta sej ett glas rött?